--- id: STAFS 2009:26 titel: Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls föreskrifter om måttenheter verkstallande: 2010-01-01 konsoliderad_tom: STAFS 2020:2 pdf_url: stafs-2009-26-konsol.pdf normtyp: Myndighetsföreskrift samling: Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls författningssamling bemyndigande: 3 § förordningen (1993:1066) om måttenheter, mätningar och mätdon konsoliderad_version: true --- # STAFS 2009:26 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrolls föreskrifter om måttenheter **1 §** Dessa föreskrifter ska tillämpas på mätdon som används vid mätning och vid angivande av mått. Föreskrifterna meddelas till uppfyllande av de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU). **2 §** Mätdon som används vid mätningar eller vid angivande av mått för de syften som framgår av 1 § lagen ([1992:1514](/sfs/1992:1514)) om måttenheter, mätningar och mätdon ska ange storheter i de måttenheter som framgår av bilagan till dessa föreskrifter. **3 §** Utöver de måttangivelser som avses i [2 §](#2) får kompletterande måttangivelser förekomma. Med kompletterande måttangivelser avses en eller flera måttangivelser med hjälp av enheter som inte är upptagna i bilagan till dessa föreskrifter. När kompletterande måttangivelser används ska måttangivelse enligt [2 §](#2) ges en dominerande utformning. Den kompletterande måttangivelsen ska utformas med mindre eller lika stora skrivtecken som måttangivelser enligt [2 §](#2). **4 §** Inom luft- och sjöfart och järnvägstrafik får andra måttenheter än de som anges i dessa föreskrifter användas om de har fastställts genom internationella konventioner eller överenskommelser som är bindande för Sverige. ## Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ### STAFS 2009:26 Denna författning träder i kraft den 1 januari 2010, då SWEDAC:s föreskrifter (STAFS 2000:3) om måttenheter ska upphöra att gälla. ### STAFS 2015:5 Denna författning träder i kraft den 15 juni 2015. ### STAFS 2020:2 1. Denna författning träder i kraft den 13 maj 2020. 2. Bestämmelserna ska tillämpas från den 13 juni 2020. --- # Bilaga *(Bilagan har denna lydelse genom STAFS 2020:2)* ## 1 SI-ENHETER OCH DERAS TIOPOTENSMULTIPLER ### 1.1 SI-grundenheter¹ | Storhet | Enhet | | |---------|-------|---| | | Benämning | Beteckning | | Tid | sekund | s | | Längd | meter | m | | Massa | kilogram | kg | | Elektrisk ström | ampere | A | | Termodynamisk temperatur | kelvin | K | | Substansmängd | mol | mol | | Ljusstyrka | candela | cd | Grundenheterna i SI definieras på följande sätt: **Grundenhet för tid** Sekund, beteckning s, är SI-enheten för tid. Den definieras genom att det fastställda numeriska värdet av cesiumfrekvensen ∆νCs, frekvensen för övergången mellan de två hyperfinnivåerna i det ostörda grundtillståndet hos atomen cesium 133, antas vara 9 192 631 770, när den uttrycks i enheten Hz, som är lika med s⁻¹. **Grundenhet för längd** Meter, beteckning m, är SI-enheten för längd. Den definieras genom att det fastställda numeriska värdet av ljusets hastighet i vakuum c antas vara 299 792 458 när det uttrycks i enheten m/s, där sekund definieras med hänvisning till ∆νCs. **Grundenhet för massa** Kilogram, beteckning kg, är SI-enheten för massa. Den definieras genom att det fastställda numeriska värdet av Plancks konstant h antas vara 6,626 070 15 × 10⁻³⁴ när den uttrycks i enheten J s, som är lika med kg m²s⁻¹, där meter och sekund definieras med hänvisning till c och ∆νCs. **Grundenhet för elektrisk ström** Ampere, beteckning A, är SI-enheten för elektrisk ström. Den definieras genom att det fastställda numeriska värdet av elementarladdningen e antas vara 1,602 176 634 × 10⁻¹⁹ när den uttrycks i enheten C, som är lika med A s, där sekund definieras med hänvisning till ∆νCs. **Grundenhet för termodynamisk temperatur** Kelvin, beteckning K, är SI-enheten för termodynamisk temperatur. Den definieras genom att det fastställda numeriska värdet av Boltzmanns konstant k antas vara 1,380 649 × 10⁻²³ när den uttrycks i enheten J K⁻¹, som är lika med kg m²s⁻² K⁻¹, där kilogram, meter och sekund definieras med hänvisning till h, c och ∆νCs. **Grundenhet för substansmängd** Mol, beteckning mol, är SI-enheten för substansmängd. En mol innehåller exakt 6,022 140 76 × 10²³ elementära enheter. Detta tal är det fasta numeriska värdet av Avogadros konstant, NA, när den uttrycks i enheten mol⁻¹ och kallas Avogadros tal. Substansmängden, beteckning n, i ett system är ett mått på antalet specificerade elementära enheter. En elementär enhet kan vara en atom, en molekyl, en jon, en elektron, andra partiklar eller specificerade grupper av partiklar. **Grundenhet för ljusstyrka** Candela, beteckning cd, är SI-enheten för ljusstyrka i en given riktning. Den definieras genom att det fastställda numeriska värdet av ljusutbytet för monokromatisk strålning med frekvensen 540 × 10¹² Hz, Kcd, antas vara 683 när det uttrycks i enheten lm W⁻¹, som är lika med cd sr W⁻¹, eller cd sr kg⁻¹ m⁻²s³, där kilogram, meter och sekund definieras med hänvisning till h, c och ∆νCs. #### 1.1.1 Särskild benämning och beteckning för den härledda SI-enheten för temperatur vid angivelse av Celsiustemperatur | Storhet | Enhet | | |---------|-------|---| | | Benämning | Beteckning | | Celsiustemperatur | grad Celsius | °C | Celsiustemperaturen t definieras som differensen t = T − T₀ mellan de två termodynamiska temperaturerna T och T₀ där T₀ = 273,15 K. Ett temperaturintervall eller en temperaturskillnad får uttryckas i antingen kelvin eller grader Celsius. Enheten grad Celsius är lika med enheten kelvin. ### 1.2 Härledda SI-enheter #### 1.2.1¹ ¹ Punkt 1.2.1 i direktiv 80/181/EEG har upphävts genom direktiv 2009/3/EG utan att numreringen av påföljande punkter ändrats. #### 1.2.2 Allmän regel för härledda SI-enheter Enheter, samstämt härledda från SI-grundenheter, uttryckta algebraiskt som en produkt av potenser av SI-grundenheter med en numerisk faktor lika med 1. #### 1.2.3 Härledda SI-enheter med särskilda namn och beteckningar | Storhet | Enhet | | Uttryckt i | | |---------|-------|---|------------|---| | | Benämning | Beteckning | andra SI-enheter | SI-grundenhet | | Plan vinkel | radian | rad | | m · m⁻¹ | | Rymdvinkel | steradian | sr | | m² · m⁻² | | Frekvens | hertz | Hz | | s⁻¹ | | Kraft | newton | N | | m · kg · s⁻² | | Tryck | pascal | Pa | N · m⁻² | m⁻¹ · kg · s⁻² | | Energi, arbete, värmemängd | joule | J | N · m | m² · kg · s⁻² | | Effekt¹, strålningsflöde | watt | W | J · s⁻¹ | m² · kg · s⁻³ | | Elmängd, elektrisk laddning | coulomb | C | | s · A | | Elektrisk spänning, elektrisk potential, elektromotorisk kraft | volt | V | W · A⁻¹ | m² · kg · s⁻³ · A⁻¹ | | Resistans | ohm | Ω | V · A⁻¹ | m² · kg · s⁻³ · A⁻² | | Konduktans | siemens | S | A · V⁻¹ | m⁻² · kg⁻¹ · s³ · A² | | Kapacitans | farad | F | C · V⁻¹ | m⁻² · kg⁻¹ · s⁴ · A² | | Magnetiskt flöde | weber | Wb | V · s | m² · kg · s⁻² · A⁻¹ | | Magnetisk flödestäthet | tesla | T | Wb · m⁻² | kg · s⁻² · A⁻¹ | | Induktans | henry | H | Wb · A⁻¹ | m² · kg · s⁻² · A⁻² | | Ljusflöde | lumen | lm | cd · sr | cd | | Belysning | lux | lx | lm · m⁻² | m⁻² · cd | | Aktivitet (inom radiologin) | becquerel | Bq | | s⁻¹ | | Absorberad dos (inom radiologin) | gray | Gy | J · kg⁻¹ | m² · s⁻² | | Dosekvivalent | sievert | Sv | J · kg⁻¹ | m² · s⁻² | | Katalytisk aktivitet | katal | kat | | mol · s⁻¹ | ¹ Särskilda benämningar på effektenheten: voltampere, med beteckningen VA, för skenbar växelströmseffekt; var, med beteckningen var, för reaktiv växelströmseffekt. Enheten var ingår inte i någon CPGM-resolution. Enheter som härletts ur SI-grundenheter kan uttryckas med hjälp av de enheter som räknats upp i denna bilaga. Särskilt kan härledda enheter i SI uttryckas med hjälp av de benämningar och beteckningar som anges i tabellen ovan. SI-enheten för dynamisk viskositet kan till exempel uttryckas som m⁻¹ · kg · s⁻¹ eller N · s · m⁻² eller Pa · s. ### 1.3 Multipelprefix och deras beteckningar | Faktor | Prefix | Beteckning | Faktor | Prefix | Beteckning | |--------|--------|------------|--------|--------|------------| | 10²⁴ | yotta | Y | 10⁻¹ | deci | d | | 10²¹ | zetta | Z | 10⁻² | centi | c | | 10¹⁸ | exa | E | 10⁻³ | milli | m | | 10¹⁵ | peta | P | 10⁻⁶ | mikro | µ | | 10¹² | tera | T | 10⁻⁹ | nano | n | | 10⁹ | giga | G | 10⁻¹² | piko | p | | 10⁶ | mega | M | 10⁻¹⁵ | femto | f | | 10³ | kilo | k | 10⁻¹⁸ | atto | a | | 10² | hekto | h | 10⁻²¹ | zepto | z | | 10¹ | deka | da | 10⁻²⁴ | yokto | y | Benämningar och beteckningar på massenhetens multipelenheter bildas med prefix till benämningen gram respektive till beteckningen g. Om en härledd enhet uttrycks som en kvot, kan dess multipelenheter bildas med prefix till enheter i täljaren eller enheter i nämnaren eller i båda dessa. Sammansatta prefix, dvs. prefix som bildas genom att flera av prefixen ovan sätts samman, är inte tillåtna. ### 1.4 Tillåtna särskilda benämningar och beteckningar på SI-multipelenheter | Storhet | Enhet | | | |---------|-------|---|---| | | Benämning | Beteckning | Värde | | Volym | liter | l eller L¹ | 1 l = 1 dm³ = 10⁻³ m³ | | Massa | ton | t | 1 t = 1 Mg = 10³ kg | | Tryck | bar | bar² | 1 bar = 10⁵ Pa | ¹ Båda beteckningarna l och L för enheten liter är tillåtna. (CPGM 1979, sextonde konferensen, resolution nr 5.) ² Enhet som i broschyr från International Bureau of Weights and Measures upptas bland temporärt tillåtna enheter. De under 1.3 upptagna prefixen och beteckningarna får användas tillsammans med enheterna och symbolerna som finns i tabell 1.4. ## 2 ENHETER SOM DEFINIERATS MED HJÄLP AV SI-ENHETER, MEN SOM INTE ÄR DECIMALA MULTIPELENHETER AV DESSA | Storhet | Enhet | | | |---------|-------|---|---| | | Benämning | Beteckning | Värde | | Plan vinkel | varv*¹ | | 1 varv = 2π rad | | | nygrad eller gon* | gon* | 1 gon = π/200 rad | | | grad | ° | 1° = π/180 rad | | | minut | ' | 1' = π/10 800 rad | | | sekund | " | 1" = π/648 000 rad | | Tid | minut | min | 1 min = 60 s | | | timme | h | 1 h = 3 600 s | | | dygn | d | 1 d = 86 400 s | *Beteckningen eller benämningen upptas inte i de listor som fastställts av CPGM, CIPM eller BIPM. ¹ Ingen internationell beteckning finns. > *Anmärkning:* Endast benämningen nygrad eller gon och beteckningen gon får kombineras med de under punkt 1.3 upptagna prefixen. ## 3 ENHETER SOM ANVÄNDS MED SI, VARS VÄRDEN I SI ÄR EXPERIMENTELLT FRAMTAGNA | Storhet | Enhet | | | |---------|-------|---|---| | | Benämning | Beteckning | Definition | | Energi | elektronvolt | eV | En elektronvolt är ökningen av den kinetiska energin för en elektron som passerar i tomrum från en punkt till en annan vars potential är en volt högre. | | Massa | atommasseenhet | u | En atommasseenhet är 1/12 av massan av en atom av nukliden ¹²C. | > *Anmärkning:* De under punkt 1.3 upptagna prefixen får användas tillsammans med benämningarna och beteckningarna på dessa båda enheter. ## 4 ENHETER OCH BENÄMNINGAR PÅ ENHETER SOM ENDAST TILLÅTS INOM SPECIALOMRÅDEN | Storhet | Enhet | | | |---------|-------|---|---| | | Benämning | Beteckning | Värde | | Optiska systems brytningsförmåga | dioptri* | | 1 dioptri = 1 m⁻¹ | | Ädelstenars massa | metrisk karat | | 1 metrisk karat = 2·10⁻⁴ kg | | Markareal | ar | a | 1 a = 10² m² | | Textilfibrers längdvikt | tex* | tex* | 1 tex = 10⁻⁴ kg · m⁻¹ | | Blodtryck | millimeter kvicksilver* | mm Hg* | 1 mm Hg = 133,322 Pa | | Effektivt tvärsnitt | barn | b | 1 b = 10⁻²⁸ m² | * Beteckningen eller benämningen upptas inte i de listor som fastställts av CPGM, CIPM eller BIPM. > *Anmärkning:* De multipelprefix och beteckningar som finns upptagna i 1.3 kan användas tillsammans med enheterna ovan. Detta gäller dock inte millimeter kvicksilver och dess beteckning. Multipeln 10² a benämns hektar. ## 5 SAMMANSATTA ENHETER Sammansatta enheter bildas genom sammansättning av de ovan angivna enheterna.